Hos Ronny lära sig alla elever läsa

Hos Ronny Karlsson lyckas alla elever lära sig läsa – för vissa tar det bara lite längre tid. Korta, intensiva arbetspass inriktade på avkodning får igång automatiseringen och ger eleverna läsflyt.
På väg till Ronny Karlssons lilla undervisningsrum träffar jag ett par klasslärare på Timsfors skola i Markaryd. De berättar att de i starten var lite tveksamma till metoden. Texterna har ju inget innehåll utan barnen tränar bara automatisering och ordbilder.
Tvekan försvann snabbt när de märkte att eleverna gärna gick iväg och tränade och snabbt gjorde stora framsteg. Med ett bättre läsflyt blev det lättare för eleverna att koncentrera sig på innehåll och läsförståelse i klassrummet.
SP-Ronny-Markaryd_2624-kopia
Inne hos Ronny har morgonens första elev startat de två minuter hjärngympa som inleder varje träningstillfälle. Linnea rabblar alfabetet under tiden hon rör kroppen enligt ett speciellt mönster. Om det påverkar hur hjärnan arbetar är tveksamt, med det skärper koncentrationen och markerar att nu börjar träningen.
Ronny sätter sig mittemot Linnea, slår upp träningshäftet och pekar med sin läspenna på enbokstavslistan som Linnea ska läsa. Linnea följer pennan och läser enskilda bokstäver och övergår snabbt till tvåbokstavslistan som Ronny pekar på.
– Al, is, lå, sy, os, sy… läser Linnea i allt snabbare takt för att sedan övergå till mönstergivning av vokalerna o, a , e, i:
– Sol, so sot, lo, lok, log…
Ronny pekar på vokalerna i orden, vilket hjälper eleverna att fokusera och få med sig hela ordbilden.
Varje övningstillfälle har samma struktur och går från enskilda bokstäver till sammansatta ord för de som kommit längst.
Slutligen är det dags att bygga ord:
– So, sol, sola. Må, mål, måla. Ro, rop…
– Linnea rabblar orden under hög koncentration medan Ronny pekar på ordens vokaler. Genom sitt sätt att peka med pennan så lär han eleverna en god lässtrategi.
En grundbult i metoden är att alltid sluta med några övningar som eleven behärskar ordentligt. Eleven ska varje gång gå därifrån med känslan av framgång och att ha klarat övningarna.
Med oändligt tålamod och massor av beröm och uppmuntran coachar Ronny elev efter elev.
SP-Ronny-Markaryd_2495-kopia
Efter Linnea är det Linns tur. Hon flyttade hit för ett halvår sedan och en lästest visade att hon behövde intensivträning. Linn berättar att hon numera tycker det är roligt att träna. I dag tycker hon till och med att det är roligt att läsa.
– Jag tyckte inte det tidigare. I ettan på min gamla skola sa de: ”Du kan inte läsa en så tjock bok som jag, kan” och så retade de mig, berättar hon.
– Gjorde de det, vad trist! utbrister Ronny.
– Men nu kan jag läsa rätt så tjocka böcker, framhåller Linn.
Hon tycker att det går bra att gå till Ronny och träna två gånger i veckan. Hon tycker inte heller att det är tråkigt, trots att texterna de läser inte har något egentligt innehåll.
– Man får ju klistermärken efteråt, framhåller Linn.
Ronny delar ut klistermärken varannan gång och i dag är det dags för ett nytt märke.
– Vi har tränat i sju veckor. När jag testade dig förra veckan så hade du ökat från att läsa 29 ord per minut till 37 ord per minut. Det är en stor förbättring under en så kort tid.
SP-Ronny-Markaryd_2492-kopia
Strax efter Linn lämnat rummet knackar Liam på. Ronny berättar för honom att testen som de gjorde senast de träffades visar att han nu kommit i fatt med läsningen. Han visar Liam hur utvecklingskurvan stigit sedan de började träna.
– Du har varit hos mig fyra veckor nu och jag tror att vi har tränat sju gånger. Här får du ditt diplom, här står det: ”Grattis till framgången med din läshastighet!” Jag bedömer att du är färdig här hos mig, säger Ronny och lägger till:
– Men nu återstår en mycket viktig sak. Vad måste man göra för att läsningen ska fungera jättebra? Vad måste du själv göra? undrar Ronny
Liam skruvar på sig, men kommer till slut på svaret:
– Menar du läsa böcker?
– Precis – det är ju jätteviktigt! Och så får man uppleva massor av roliga och spännande saker när man träffar alla människor i böckerna. Det är ju det som är målet – att du ska läsa mycket själv.
Nästa elev som anländer har stora bekymmer med sin läsning. Hon har snart gått i skolan i ett år och Ronny har nyligen börjat träna med henne. Han bedömer att det här är en elev som kommer att kräva träning under relativt lång tid.
SP-Ronny-Markaryd_2524-kopia
– Jag fångar upp de första eleverna i årskurs ett mellan sportlovet och påsklovet. De som inte klarar att läsa 25 ord i minuten försöker jag få igång i lite träning redan under vårterminen.
I genomsnitt får de elever som kommer till Ronny 17 träningstillfällen gånger 20 minuter under åtta veckor.
– Liam som var här för en stund sedan behövde sju gånger för att knäcka mönstret. Kanske var det den lilla knuff han behövde för att komma vidare. Den elev som jag tränat längst har fått närmare hundra träningstillfällen under två år. Men han klarade det nationella provet!
Under de år Ronny arbetat med denna och likartade lästräningsmaterial så har han tränar 180 elever.
– Alla dessa elever har kommit igång med läsning. Jag är inte främmande för att det kan komma en dag när jag får prova någon annan metod.
Han menar att en av de stora fördelarna med det här sättet att arbeta är att man även upptäcker gråzonsbarnen. De som ofta inte gör så mycket väsen av sig och slinker igenom för att deras problem med läsningen inte är uppenbara.
– Mina tester visar att drygt 30 procent av barnen behöver någon form av träning. Det är samma andel som får specialpedagogiskt stöd i Finland under grundskoletiden. I Sverige får bara drygt tio procent extra stöd.
En fördel är att hans lästest är enkelt och går snabbt att genomföra. Eleverna ska läsa orden i testen så snabbt och så rätt de kan under en minut. Varje felläsning innebär ett poängs avdrag. Alla elever testas var tolfte vecka.
Ronny Karlsson är ingen motståndare till datorprogram som ett stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. Men han tycker att skolan under en period glömt bort den viktiga en-till-en träningen.
Under några år använde han ett lästräningsmaterial som kallas Rydaholmsmetoden. Numera arbetar han med ett likartat material – Bravkod – som tagits fram av Bodil Jönsson, som arbetat många år som lågstadielärare.
Ronny-Markaryd_2846-kopia
Materialet har stigande svårighetsgrad, den startar med enbokstavslista, fortsätter med stavelser, högfrekventa ord och därefter mönstergivning av olika vokaler och sammansatta ord.
– När elever så småningom ser mönster och förstår hur de ska använda dem så blir det så fantastiskt lyckliga!
Det räcker alltså inte att eleverna knäckt alfabetiska koden. Vissa elever gör det, men stannar sedan upp i sin läsutveckling.
– Eleven måste uppnå ortografisk-morfemisk läsning för att få flyt i läsningen. Lyckas vi få till flytet i åldersadekvata texter så ökar läsförståelsen bara genom den insatsen med hela 40 procent, framhåller Ronny.
Tillsammans med Martin Ingvar som är hjärnforskare och professor vid Karolinska i Stockholm genomförde Ronny för några år sedan en vetenskaplig studie av effekterna av arbetsmetoden. Den visade på goda resultat för eleverna som tränades. Ronny har fortsatt att samla material även efter att studien är avslutad och kan se att effekterna finns kvar även efter flera år.
– De jag tränade i studien ökade i genomsnitt från att läsa 47 ord i minuten till 74. De som fick traditionell specialundervisning ökade från 43 till 57 ord i minuten.
Ronny-Markaryd_2839-kopia
Alla elever han tränat i Timsfors under de senaste tre åren klarade det nationella proven i årskurs 3 i våras. Några elever som hade stora problem med att läsa när de kom till Ronny fick 36 poäng på läsförståelsedelen, vilket är maxpoängen i nationella provet i svenska. Genomsnittspoängen för treorna i Markaryd i våras var drygt 35 poäng.
– Även alla elever i årskurs 6 kommer att få godkända resultat i svenska. För första gång i Markaryds historia så hade vi i våras 100 procents måluppfyllelse i svenska i årskurs 9. Det är ganska häftigt att man varit med och lagt dit en pusselbit, säger Ronny.
Ronny hade kanske inte stått ut med denna ganska enahanda träning om han inte sett så stora framgångar.
– Jag drivs av viljan att alla elever ska nå en sådan nivå på sin läsning att de klarar sig i dagens informationssamhälle och att de känner att de är inkluderade i sina klasser. Det är en demokratisk rättighet att lära sig läsa i skolan.
Text och foto: Hasse Hedström
SP-Ronny-Markaryd_2612-kopia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *